Simtävlingar i olympiska spelen då och nu

År 1908 bildades Internationella Simsportförbundet (FINA), men redan 1896 fanns simsport med i olympiska spelen, då med tre grenar. Det dröjde sedan ända fram till 1908 innan simsporten fick internationella regler. Av de åtta länderna som var med och bestämde simsportens enhetliga regler, var Sverige ett av dessa. Innan 1908 hade det funnits en massa olika märkliga grenar, som till exempel undervattenssimning. År 1908 byggdes en pool på 100 meter i London, men i dag är det 50-metersbassänger som gäller i olympiska spelen när det tävlas i 100 meter.

Speciella händelser i olympiska spelen

År 1894 beslutades att simning, rodd och segling skulle ingå i olympiska spelen, som skulle gå av stapeln i Aten 1896. År 1910 bestämdes att kvinnor skulle få tävla i simning när OS gick i Stockholm 1912. Samma år delades även OS-grenarna in i tre grupper: önskvärda, tillåtna och ovärderliga, där det i den första gruppen ingick simning, simhopp och vattenpolo. Under 1934 i Aten ifrågasattes huruvida kvinnor skulle få delta i vissa OS-grenar, och det blev ett enhälligt ja till att låta kvinnor delta i simning.

År 1984 blev konstsim en gren i olympiska spelen som detta år gick i Los Angeles. År 1999 bestämde IOK:s verkställande styrelse att lägga till ytterligare fyra tävlingar i simhopp, två för damer och två för herrar. Så sent som 2005 beslutade styrelsen i Lausanne att 10 kilometer på öppet vatten för både damer och herrar ska läggas till i olympiska spelen. Simning är tillsammans med löpning en av de populäraste grenarna i OS.

Historik

Under de fyra första olympiska spelen simmades det inte i pooler, då var det öppet vatten som gällde, och när det gällde elektronisk tidtagning kunde det tas för första gången vid sommarolympiaden i Stockholm 1912. De manliga simmarna hade heldräkter och det gavs givetvis mer motstånd i dessa dräkter än de som används i dag. År 1924 började det användas bassänger på 50 meter och snart blev det en fastställd norm. Startpallar började användas 1936 och 1956 börjades det med tävlingar i fjärilssimning.

På 1950-talet började voltvändning bli vanligt vid vändning. Innan dess fick simmarna ta i med händerna när de skulle vända i bassängen. I dag använder alla simmare voltvändning som innebär att de slår en kullerbytta under vattnet, och gör avstamp med fötterna mot bassängens kant. Första gången som simglasögon användes var 1976 vid OS i Montréal i Kanada.

Svenska framstående simmare

Den mest framstående svenska simmaren genom alla tider är Gunnar Larsson. Han fick sitt stora genombrott 1970 vid EM i Belgrad, med tre guldmedaljer och en silvermedalj. År 1972 vid OS i München vanna han dubbla guldmedaljer på 200 meter och på 400 meter medley. Han vann före amerikanen Tim McKee med endast två tusendelar.

Lars Frölander, även han en framgångsrik simmare, som redan som 18-åring vann ett OS-silver på 4×200 meter frisim. Samma bedrift gjorde han även i olympiska spelen i Atlanta 1996.

Therese Alshammar är en av Sveriges mest framgångsrika simmerskor och hon har deltagit tre gånger i OS-finaler på 50 meter frisim: 2002, 2004 och 2012.

Sarah Sjöström har kommit till historien genom att vid olympiska spelen i Rio de Janeiro 2016 sätta nytt olympiskt rekord redan i sin semifinal på 100 meter fjäril, för att dagen därpå vinna finalen i fjäril. Det var hennes första OS-guld någonsin.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*